Älgskadefondsföreningen den 22 augusti 2017

Djuren


Här finner du korta fakta om de djur som lyder under Jaktförordningen §40, vilket innebär att det enligt lag är anmälningsplikt om man kolliderar med dessa. Även om renen inte lyder under samma lag, så bör man även anmäla kollision med den. Älgskadefondsföreningen ersätter medlemmar som kolliderat med något av djuren nedan.

Snabblänkar:

Älg

| Rådjur

| Dovhjort

| Kronhjort

| Vildsvin

| Varg

| Lodjur

| Björn

| Järv

| Mufflonfår

| Utter

| Örn

| Ren

Älg

Älgen är Europas största landdäggdjur. Den kan bli nästan tre meter lång och upp till två meter i mankhöjd. Vikt upp till över 500 kg. Älgen är mer än en meter hög under magen. Vid en kollision med personbil blir ofta följden av dessa höga ben att man får upp djuret på bilen. I och med detta är risken stor för allvarliga personskador.

Kraftig, stort huvud med karakteristiskt böjd mule. Tjuren har kraftigt hakskägg. Vuxna djur är gråbrunsvarta med ljusare buk och vitgrå ben, kalven rödbrun. Det förekommer även vita älgar, albinos. Äter lövsly, tallskott, gräs och örter. Lever i små familjegrupper.

Brunsttid: september-oktober. 1-2 kalvar. Könsmogen vid 12 mån
Hastighet: normalfart ca 15 km/h. Toppfart: ca 50 km/h (15 m/s) i vilt sken.
Förekomst: Hela landet dock ej på Gotland.



Rådjur

Rådjuret är det minsta av våra hjortdjur. Det har en mankhöjd på 70-75 cm och väger upp till ca 30 kg. Rödbrun om sommaren, brungrå om vintern. Akterspegeln är helt vit och kan vidgas vid fara. Kiden har ljusare färgställning samt vita prickar som små.

Rådjuret har höga krav på sin föda och väljer med omsorg. Födan består framst av örter och blad. Vintertid även knoppar och späda kvistar av olika lövträd samt granplantors toppar. Djuren rör sig ofta i familjegrupper.

Brunsttid: juli-augusti (fördröjd fosterutveckling). 1-3 kid, könsmogen vid 12 mån.
Hastighet: 60 km/h vid panikflykt.
Förekomst: Hela landet utom i fjällen ovanför trädgränsen, glest i mellersta och norra Norrland.



Dovhjort

Dovdjuret är som vuxen rödbrun och vitfläckig med svart rygglinje om sommaren. Gråbrun, svart, mörkbrun eller gulvit om vintern. Karakteristisk är den ganska långa svansen, 16-19 cm. Handjuret väger upp till 150 kg och har en mankhöjd upp till ca 110 cm. De betar gräs och örter, vintertid ollon och kastanjer.

Brunsttid: oktober-november. 1-2 kalvar, könsmogen vid 18 mån.
Hastighet: 50 km/h vid panikflykt.
Förekomst: Syd- och Mellansverige.


Kronhjort

Kronhjorten är vår näst största fyrfota viltart. Sommarpälsen är rödbrun och vinterpälsen brungrå. Hornen är stora och mångtaggiga och har aldrig skovel. Kronhjorten är betydligt större än dovviltet med en mankhöjd på 120-150 cm och en levande vikt på upp till 250 kg. Äter sommartid löv, örter och jordbrukets grödor. Vintertid bärris, ljung, skott och knoppar av de flesta lövträd samt bark. Lever i flock.

Brunsttid: september. 1-2 kalvar, könsmogen vid 1,5 år.
Hastighet: 55-60 km/h vid panikflykt.
Förekomst: Syd- och Mellansverige samt bestånd i Jämtland, Västerbotten och västra Dalarna.



Vildsvin

Vildsvinet kan bli rejält stort med en mankhöjd på ca en meter, och väger upp till ca 150 kg. Vildsvinet är ett ursprungligt vilt i Sverige men utrotades på 1600-talet. Sedan slutet av 1970-talet finns åter vildsvin i frihet med början i Södermanland. Det är ett socialt djur och ses ofta i flock. Det ser dåligt men har bra luktsinne och god hörsel. Vildsvinet rör sig sent på dygnet och trivs i bruten terräng. Svinen uppehåller sig främst i täta ungskogsbestånd, i kärrmarker och buskage nära odlad mark. Det är ett mycket skyggt och försiktigt djur och det är ovanligt att ett vildsvin anfaller människor. Dock ska man vara försiktig med en sugga med kultingar och synnerligen varsam om ett djur är skadat, då de kan gå till anfall.

Brunsttid: augusti-december. 3-6 kultingar.
Hastighet: Vildsvinet kan röra sig fort. Uppskattningsvis 40-50 km/h vid flykt
Förekomst: I huvudsak södra och mellersta Sverige men även mindre bestånd längre norrut.



Varg

Vargen är världens största vilda hunddjur och är betydligt större än de flesta hundraser. En vuxen varghane väger normalt 35-40 kg. Mankhöjd 60-85 cm. Honan är något mindre. Vargen har väldigt höga ben som är mycket rakare än hundens. De har dessutom en kraftfull bred skalle vilket ger den en enorm kraft i käkarna. Den vanligaste färgen är ljus grågul med inslag av rödbrunt och svart. På vintern är pälsen mer grå och betydligt tjockare. Vargstammen ökar kontinuerligt och i Sverige har vi ca tio föryngringar per år, de sydligaste i Västra Götaland. Varg har dock setts långt ner i Sydsverige - den kan röra sig över enorma ytor. Normalt är vargen skygg för människan. I Sverige är älg, ren och rådjur vargens viktigaste bytesdjur men hare, bäver och grävling kan också förekomma på menyn.

Parningstid: februari-mars. Föder vanligtvis 5-6 valpar efter ca 63 dygn.
Hastighet: 50-60 km/h vid jakt.
Förekomst: Föryngringar i delar av norra och mellersta Sverige, bl a Värmland, Dalarna och Västra Götaland, samt vargpar/ensamma vargar på ett flertal platser i landet.



Lodjur

Lodjuret tillhör kattdjuren och kallas ofta bara för lo. Den ser ut som en mycket stor, kraftig, överbyggd högbent katt. Den är gråröd om sommaren och gråvit om vintern. Pälsen har mer eller mindre stora bruna eller svarta fläckar. På öronen sitter rättuppstående tofsar som ger lon dess karakteristiska utseende. Kort svans där yttersta delen är svart. Kroppen är ca en meter, mankhöjd ca 60-75 cm och djuren väger ca 15-30 kg. Lon är ett nattdjur och jagar oftast ensam. Lever i skogsmiljö, framförallt i bergig och brant terräng. Jagar framförallt hare och skogshöns samt rådjur och ren. Tar även räv, smågnagare och diverse fåglar.

Parningstid: februari-april. Föder 2-4 ungar efter ca 10 veckor.
Förekomst: Finns i alla svenska landskap utom Öland och Gotland. Störst täthet i Norrland och Svealand. Glest i södra Sverige.



Björn

Björnen är vårt största rovdjur. Pälsen är tjock och tät, färgen varierar från gulbrun till svartbrun. Ungarna har ofta gulvit halskrage. Björnarna har små öron och ögon och kort hals. De har bra hörsel- och luktsinne, men synen är medelmåttig. Björnarna är mest aktiva i gryningen och skymningen men till viss del även på natten. De lever huvudsakligen som enstöringar. Hona och hane håller bara ihop under parningstiden. Karakteristisk vaggande gång. De är passgångare men smidiga och viga, de springer snabbt och kan klättra och simma bra. Björnen kan väga upp till ca 350 kg och når upprätt mer än manshöjd. Björnen är allätare men de flesta lever på vegetarisk kost. Björnen angriper sällan människor men kan vara farlig om den är skadad, har ett byte eller tror att ungarna är i fara.

Parningstid: maj-juni. 1-4 ungar föds under vintern i idet, könsmogen vid 2,5-4 år.
Hastighet: Kan uppnå hastigheter på 60 km/h på korta sträckor.
Förekomst: Dalarna, Värmland, Norrland men även ströbjörnar längre söderut.



Järv

Järven är ett av våra större mårddjur med en kroppslängd om ca en meter och hanen kan väga upp till 18 kg. På avstånd kan den påminna om en väldigt liten björn. Den ganska långa och yviga svansen, det skumpande förflyttningssättet och det relativt lilla huvudet är karakteristiska kännetecken. Färgen är mörkt brun med glänsande stickelhår, ljusare teckning i ansiktet och ljusa strimmor längs bakkroppens sidor. Järven beskrivs som en enstöring, den är stark, ganska vig och klättrar utmärkt i såväl träd som i berg. Den livnär sig på kadaver, smågnagare, hare, fågel, ren men även insekter och bär.

Parningstid: april-augusti. Ungarna, 2-3 st, föds februari-mars (fördröjd fosterutveckling).
Förekomst: Främst i Jokkmokks fjällvärld men det har även förekommit föryngringar i nordligaste Dalarna på senaste år.



Mufflonfår

Mufflonfåret är ursprungsart till tamfåret. Baggen har kraftiga, bakåtböjda, spiralformade horn. Mankhöjd ca 75 cm. Djuren väger mellan 25-55 kg. Härstammar från Medelhavsområdet. Finns i vårt land i några vilthägn och på senare år även några frilevande populationer på olika platser i landet.

Brunsttid: oktober-november. Lammen, vanligtvis en per tacka, föds efter 5 månader.
Förekomst: Förekommer frilevande på västkusten och i Sörmland


Utter

Uttern är ett mårddjur som lever sitt liv mest i vatten. Uttern kan vara under vattnet 3-4 min. Någon gång förflyttar den sig på land, då oftast till ett annat fiskevatten. Den lever vid insjöar, älvar, åar och utefter kusterna. Uttern är numera väldigt sällsynt och helt fredad. På land påminner den om en stor och kraftig vessla, i vattnet närmast som en levande torped.

Hanens totallängd är ca 110-120 cm och vikten är 10-12 kg. Pälsen är vattentät, mörkbrun och glänsande, utom hals och bringa som är grå. Uttern är specialiserad på att fånga fisk men äter även kräftor, musslor och ibland även fågel. En vuxen utter äter ca 1 kg fisk om dagen. Den är i rörelse främst under natten. När den förflyttar sig på land gör den det vanligast med hopp, Typiskt för uttern är att den gör kanor i snön.

Parningstid: Kan variera men vanligast februari-mars. 2-4 ungar föds efter ca 60 dygn.
Förekomst: I huvudsak Norrland och delar av östra Sverige, bl a Sydsvenska höglandet, men mycket sällsynt.



Örn

Örnen är sällsynt och helt fredad i Sverige. Havsörnen är vår största rovfågel. Man skiljer den från Kungsörnen genom de stora rektangulära vingarna med tydligt markerade spretande vingpennor. Havsörnen kan väga ca 6 kg och kan ha en längd mellan vingspetsarna upp till 2 m. Kungsörnen är något mindre.

Kungsörnen häckar sparsamt i skogs- och fjällområden från Dalarna och norrut. Gamla individer är stannfåglar. De unga exemplaren drar på hösten ner till södra Sveriges viltrika marker. Kungsörnen jagar hare, fågel och vid enstaka tillfällen räv, renkalvar och rådjurskid. De äter även kadaver.

Havsörnen häckar, dock mycket sällsynt, på ostkusten från Småland till Västerbotten. Även vid insjöar i Lappland. De gamla paren stannar medan de yngre fåglarna drar söderut. Havsörnen jagar sjöfågel och fisk, den äter även kadaver. En havsörn kan i flykt komma upp i hastigheter om 100-190 km/h.


Ren

Renen är ett medelstort hjortdjur. Vikten beror på kön, ålder, årstid och levnadsområde. Den varierar mellan 60-300 kg och rentjuren är oftast större än kon. Djurets mankhöjd ligger mellan 90-140 cm. I Sverige har den något större vildrenen varit utrotad sedan 1800-talet. Pälsen är lång och tät med en mörk gråbrun färg.I motsats till andra hjortdjur så har både rentjuren och renkon horn. Renen rör sig i regel i flock.

Brunsttid: september-oktober. Kalvarna, en per år, föds i april-juni
Förekomst: I den svenska fjällvärlden och i Norrlands skogsland.


upp


© 2017, Älgskadefondsföreningen