Älgskadefondsföreningen den 22 augusti 2017

Historik

Föreningen bildades av köpman Günter Richter, Asarum, som tillsammans med några goda vänner utgjorde grundstommen i föreningen. Richter hade själv råkat ut för en älgolycka. Första konstituerande årsmötet hölls 19 januari 1973. Nils-Arvid Arvidsson valdes till att leda förhandlingarna. Det var endast en handfull personer närvarande.

Stadgar för föreningen fastställdes och dessa har sedan omarbetats med hjälp av juridisk expertis. Årsavgiften bestämdes till 20 kronor och den ekonomiska hjälpens storlek till 500 kronor. Ekonomisk hjälp utgick endast när olycka orsakats av älg. Det var skralt i kassan. Det var ingen lätt uppgift att skaffa medlemmar, det skedde mestadels genom "man till man metoden" i samband med ordförandens försäljningsresor. Lite pengar kom in genom ett antal medlemsavgifter, lotterier och försäljning av dekaler.


I föreningens barndom

År 1974 kom den första ansökan om ekonomisk hjälp in från en medlem. Medlemmen hade krockat med en älg och då höll det på att bli ebb i kassan. Så nu gällde det att sätta till alla klutar för att få in pengar. Det bör i sammanhanget noteras att allt arbete skedde frivilligt och utan arvoden. Inga kostnadsersättningar utbetalades.

I samband med årsmöten underhöll ordföranden i många år med olika revynummer. Dessa möten hölls på olika hotell och föreningens kostnader på hotellen kunde hållas nere p g a att "underhållningen sträckte sig även till hotellets övriga gäster". För att få in pengar, bl a genom lotterier på möten, kontaktade sekreteraren genom brev flera olika artister. Bl a skänkte Thore Skogman och Sonja Stjernqvist varsin LP-skiva som sedan lottades ut. Styrelsen utökades efter hand till sju personer och senare till nuvarande nio personer. Efter hand utbetalades också ersättning för olyckor i samband med hjort, rådjur och ren. På årsmötet 760221 beslutades om ekonomisk ersättning om 1.000 kronor och ev mervärdeskatt.

Massmedia började allt mer uppmärksamma föreningen, vilket gjorde att allt fler medlemmar anslöt sig. 1978 blev medlemmarna så många att sekreteraren ej hann med att manuellt bearbeta administrationen av dessa. Först anlitades Räknetjänst i Olofström under en tidsperiod. Därefter fick Lars Andersson, Blekinge-Data i uppdrag av föreningen att databehandla medlemsregistret. Sedan 1989 sker all administration från föreningens kansli.

Ingen dans på rosor

I slutet på 70-talet gjorde en s k medarbetare från Jämtland ett olyckligt uttalande i radioprogrammet "Musen röt till". Föreningen blev anmäld till Försäkringsinspektionen, vilken ifrågasatte om föreningen var ett försäkringsbolag. För att ej klassas som ett försäkringsbolag måste det i föreningens stadgar skrivas in att "ekonomisk hjälp till medlemmar utgår inom ramen för tillgängliga medel". Detta skedde också i stadgeantagande. Efter diverse telefonsamtal och brevväxling med byrådirektör Bohlin ansågs detta ärende vara löst. Det blev grönt ljus för föreningen att verka.

I början av 80-talet började skattemyndigheten en hårdför kamp mot föreningen. De ville helt enkelt inte se föreningen som ideell, utan ville beskatta medlemsavgifterna. Två fulla pärmar finns i arkivet med skriftväxlingen mellan föreningen och skattemyndigheterna. En skatteintendent gick helt emot föreningen. Föreningen överklagade intendentens beslut till Länsrätten. Efter flera inlagor till Länsrätten föll domen där föreningen gick segrande ur striden. Dock meddelade rättens ordförande föreningens ordförande per telefon att i fortsättningen borde lika mycket pengar betalas ut i förebyggande åtgärder som det betalas ut i ersättning för viltskador, vilket numera sker.Den nitiske "skattebyråkraten" - intendenten, lät sig emellertid inte nöja med länsrättens dom utan överklagade målet till kammarrätten. Med stor hjälp av advokat från Skattebetalarnas förening vanns målet äntligen av Älgskadefondsföreningen. Under mellantiden begärde kronofogden i Västervik föreningen i konkurs på grund av skatter som ej betalats då föreningen väntade på domen.

Kronofogdens tillvägagångssätt var helt felaktigt då denne ej undersökt föreningens stabila likviditet. Vid konkursförhandlingarna infann sig föreningens ordförande såväl som kronofogden. Föreningens ordförande företedde en fullständig bankgaranti för skatteskulden och målet avskrevs. Kronofogden fick återta sin konkursansökan och gick slokörad från rätten. Efteråt JO-anmäldes kronofogden av föreningen och ordförande N.A. Arvidsson. Anmälan avsåg kronofogdens felaktiga förfaringssätt och kronofogdens kränkande uttalande om ordförande i pressen. JO fällde kronofogden på båda punkterna. Först efter flera års intensiv kamp mot byråkraterna fick föreningen lugn och arbetsro.

En kraft att räkna med

Idag är Älgskadefondsföreningen med sina ca 80 000 medlemmar en av Sveriges största oberoende trafiksäkerhetsföreningar. Genom sina samarbete med bl a Vägverket, Polisen, SOS Alarm och NTF verkar föreningen för att skapa opion kring viltolycksfrågor och ingår i projekt för att minska viltolyckor på våra vägar.

upp


© 2017, Älgskadefondsföreningen